22

Jag vill skada mig själv. Mota bort kaoskänslorna. Egentligen borde jag ringa mobila teamet. Få hjälp.

Vågar inte. Jag kommer aldrig att glömma bort då jag blev inlagd. Aldrig mera!

Så jag tar ännu en cigg och lugnande. Hoppas att läkaren skriver ut mera, men det kan jag väl se mig i stjärnorna om. Hade tydligen världens tur som fick benso som första behovsmedicinen. Hade jag kunnat så skulle jag äta de som godis. Allt blir bara lättare, men med endast 10 kvar så får jag istället välja mina strider...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0